Det är stiltje i fotbollsholland.

John Guidetti är det stora namnet på allas tungor. Han pryder nu omslaget till veckans nummer av Voetbal International (som jag inte hunnit läsa än) och får generellt svara på frågor om allt från himmel till jord. Bland annat gudförklarade han nyligen Ronald Koeman, Feyenoords tränare, som jag tror har ett ganska bra inflytande på sin adept.

Guidettis personlighet är egentligen perfekt synkad med det holländska tänket. Att han, som tror sig vara störst, bäst och vackrast, trivs bra i en miljö fylld med sådana människor förvånar mig inte.

***

Pontus Wernbloom blir helt klar för CSKA i morgon och därmed är han inte längre mitt problem. Det blir dock intressant att se vad AZ hittar för ersättare till svensken. Niklas Moisander sa det bra: ”Pontus är inte bra tekniskt, men en väldigt viktig del av laget”. Just den ekvationen är svår att lösa. Köper man en spelare som kanske är bättre rent tekniskt men som exempelvis inte tänker underordna sig en speluppläggare som Rasmus Elm, då har man problem.

***

Ryktena om Mattias Johansson till AZ uppdagades i går igen. Det är ganska tydligt att de fortfarande vill ha den unge högerbacken men inte tänkte betala någon större penning för honom. Vi får se. Kanske blir det till sommaren annars.

***

Vitesse extremt spännande trupp blir bara bättre. I slutet av 90-talet byggde man Gelredome med lånade pengar eftersom att man förväntade sig att få närmare en halv miljard för greken Nikos Machlas som briljerade en tid. Så blev det aldrig.

Efter många år av ekonomiska och sportsliga problem köpte förre georgiske mittfältaren och numera affärsmannen Merab Jordania klubben. Inledningsvis såg det sisådär ut, skulle han verkligen satsa eller bara försöka få ut det mesta av den underutnyttjade arenan?

Så här ett och ett halvt år senare kan vi konstatera att det hänt saker.

Målvakter

På målvaktsfronten har man dels landslagsmeriterade 25-åringen och egne produkten Piet Velthuizen som efter ett bortkastat år i spanska Hércules återvänt hem och gjort det med äran. Under året han var borta ersattes han på ett bra sätt av en annan egen produkt, 22-årige Eloy Room som nu spelar andrafiolen. Speltid har även 19-årige estländaren Marko Meerits som även han representerat sitt land.

Backar

Bäst i backlinjen har Guram Kashia (24) från Georgien varit. Den målfarlige försvararen har tagit över kaptensbindeln och håller definitivt måttet såväl tekniskt som intelligensmässigt. Merab Jordania köpte honom för fyndpris från Dinamo Tbilisi så fort han förvärvat Vitesse, och trots inledande skepticism från fansen har han visat sig vara ett briljant köp

18-årige tjecken Tomas Kalas.lånades i somras från Chelsea och har också han varit mycket bra om än lite valpig till och från. Han har i alla fall startat merparten av matcherna i mittförsvaret bredvid Kashia.

Till vänster i backlinjen figurerar oftast Alexander Büttner (22), en omskolad offensiv mittfältare som tillhört klubben sedan han var sexton. Han har gjort det bra men har vissa brister i försvarsspelet. Därför är det vettigt att Vitesse lånat in Patrick van Aanholt (21) från Chelsea. Den mycket talangfulle vänsterbacken kan nog lära Büttner en del under det halvåret han ska tillbringa i klubben. Blir väldigt intressant att följa.

På högerbacksplatsen spelar oftast Michihiro Yasuda (24), en kvick högerback med offensiven som främsta styrka. Saknas han brukar Frank van der Struijk (27) antingen få spela till höger eller också ta en plats i mitten medan Kalas eller Kashia spelar till höger. Frank är en ledare och en fighter på planen och alls ingen oäven spelare, men det är ändå viktigt att Yasuda håller sig frisk.

Andra alternativ i backlinjen är säkerhetsrisken Jeroen Drost (25) och estländske landslagskaptenen Raio Piiroja (32). I juniorlaget finns dessutom brasilianska tvillingarna Anderson och Alex (båda 19) som spelar på varsin ytterbacksplats.

Mittfältare:

Förre monsterlöftet Jan-Arie van der Heijden (23) har en ruggig bössa, en fantastisk passningsfot och enorma skadeproblem. Det är tråkigt och inte heller i Vitesse har han fått visa allt han går för men har fått mer speltid och börjat visa prov på vad han kunde blivit och kanske fortfarande kan bli.

Även Nicky Hofs (28) är ett gammalt überlöfte. Han är kanske mest känd för två saker: skadeproblem och att Marco van Basten under sin tid som förbundskapten förklarade att han inte behövde Clarence Seedorf eftersom att han hade Nicky Hofs och Theo Janssen att tillgå. Och ptja, Van Basten visade ju sig några år senare ha alldeles rätt angående Janssen, så än finns kanske chansen för den förr om åren så målglade mittfältaren, född och skolad i Vitesse hemstad Arnhem.

Marco van Ginkel (19) är en egen produkt som också kan spela i anfallet. Han har trots sin låga ålder hunnit med 43 matcher och sju mål för klubben och är med sin teknik och snabbhet ett lovande namn för framtiden. Han har också fått en del speltid dels som offensiv spets på mitten och dels ute på kanterna i lagets tremannaanfall.

Davy Pröpper (20) är också en egen produkt som fick sitt genombrott förra säsongen och jagades av Ajax men jag tror att det var bra att det stannade vi det för tillfället. Pröpper är en bra spelare i båda riktningarna, men behöver utvecklas mer och få ta ett större ansvar innan det ska ropas om övergångar hit och dit.

En av sommarens mindre väntade värvninga var kanske den av lille, ettrige Stanley Aborah (24) som en gång i tiden var en lovande talang i Ajax men som sedan dess haft svårt att hitta rätt. Han har varit helt okej i Vitesse så här långt, men är ingenting att satsa på.

En bättre värvning var då Anthony Annan (25, lån från Schalke) som håller väldigt hög klass. Det är en ganska strikt destruktiv mittfältare men det krävs för att väga upp de andras offensivlusta. Har gjort ett väldigt bra jobb med att balansera upp mittfältet och det är i ärlighetens namn mest mycket flyt att ingen större klubb vågat ge den förre Rosenborg-mittfältaren en riktig chans. Schalke borde ångra att man lånat ut honom.

Övriga mittfältare innefattar t.ex. Chelsea-lånet Ulises Dávila (20) som haft det väldigt svårt att ta plats, men som tydligen ska ha stor potential. Återstår att se om vi får se mer av honom under våren.

Anfallare

På flanken finns allt som oftast Giorgi Chanturia (18), en georgisk landslagsman som bland annat skolats i Barcelona… vilket märks. Vi snackar Messi-style här. Blir han bara jämnare i sitt spel och samlar på sig större erfarenhet utan besvärliga skador så är det en världsklass-spelare på gång här.

Som centertank har man det senaste året mest använt sig av ivorianska kraftpaketet Wilfried Bony (23) som hastigt och lustigt hämtades strax innan transferfönstret stängde förra vintern. Den uppenbart mycket välscoutade anfallaren köptes från Sparta Prag för närmare 40 miljoner kronor och har presterat bra så här långt. Han har dessutom gjort debut för Elfenbenskusten och briljerat även där.

Jonathan Reis (22)… vad ska man säga? Värvades i vintras på fri transfer, vilket kanske låter okomplicerat, men för att summera hans historia lite kort:
2007: Värvas av PSV genom agenten Vlado Lemic, en ljusskygg figur som sommaren 2000 började samarbeta med klubben då Mateja Kezman tog steget från FK Partizan. Därefter blev det en del; Gomes, Alex, Robben och Jefferson Farfan tillhör alla toppskiktet av spelare som satt sin fot i Eredivisie under 2000-talet. Men samtidigt som Reis gick till PSV uppstod en spricka mellan klubben och agenten:

2008: Unge herr Reis bryter foten i mars månad och tar bort gipset för tidigt, vilket resulterar i en spricka i foten och en missad försäsong. Får skäll av tränare Huub Stevens.

2009: Kommer hem för sent efter en vistelse i Brasilien och skickas på lån till någon mindre lyckad klubb på brasilianska vischan. Får under sommaren en chans av nye tränaren Fred Rutten och visar genast att hans oomstridda potential också kan leda till vettiga insatser på planen. Trots begränsad speltid gjorde han snabbt tre mål i ligan och fyra i Europa League.

2010: I januari avslutar PSV kontraktet med Jonathan Reis då han missbrukar kokain. Han tackade nej till klubbens erbjudande att ge honom rehabilitering, varpå klubben svarade att man skulle ta rättsliga åtgärder vid en eventuell flytt. I juli återvänder Reis till klubben och får ett nytt kontrakt på ett år, med tre optionsår. Under hösten öser han in mål, bland annat blir det tre i 10-0-segern mot Feyenoord.

Precis innan juluppehållet drar han dock på sig en korsbandsskada.

2011: PSV glömmer mer eller mindre bort förutsättningarna i avtalet och väntar för länge med att använda sin option. Reis lämnar klubben och skriver i december på för Vitesse.

Ska bli kul att se vad den mycket kontroversielle men duktige brassen kan bidra med.

Mike Havenaar (24) anlände nyss till klubben men är en 194 centimeter lång japansk landslagsman som är son till holländske målvakten Dido som i ganska ung ålder flyttade från Den Haag till Mazda (nu Sanfrecce Hiroshima) och bestämde sig för att stanna så väl resten av karriären som resten av livet i Japan. Efter flera års succé i den japanska högstaligan har nu Mike valt att göra den omvända resan och det ska bli kul att se om han kan prestera även i Eredivisie eller om det är hans längd som gjort avtryck i den inte alltid så storvuxna japanska ligan.

Ännu en georgisk talang i Valeri Qazaishvili (17) har bara spelat tre matcher under hösten men gjorde direkt mål i första starten, en 4-0-seger mot RKC. För tidigt att säga någonting om honom, utöver att han tycks lovande då.

Norrmannen Marcus Pedersen (21) gjorde sig ett namn som farlig inhoppare under våren men drunknar i den hårda konkurrensen och kanske får finna sig i att lånas ut nu under våren. Det är dock en klart kompetent spelare som skulle kunna tillföra mer i en annan Eredivisie-klubb.

Utöver dessa finns Julian Jenner som bara är dålig och får begränsat med speltid numera.

Vitesse har helt enkelt ett riktigt intressant lag på gång och ägaren Jordania verkar vettig. Klubbikonen John van den Brom anställdes som tränare i somras och visade redan under säsongen i ADO att han är det kanske allra mest lovande tränarnamnet i Holland just nu.

Målsättningen för klubben är att slåss om guldet säsongen 2012/2013 vilket är fullt rimligt som det ser ut nu. Kanske, kanske kan man lägga sig i redan i vår även om nio poäng är tufft att ta in.

0 kommentarer

Co Adriaanse visade sig vara för envis och självständig.

Det kan inte ha kommit som en fullständig överraskning för Twente och man måste kritisera Joop Munstermans val av tränare om han var ute efter någonting annat än en konfliktbenägen excentrisk fotbollsguru. Det är som om fotbollsförbundet hade sparkat Erik Hamrén med kommentaren att de inte tycker att en naiv grundskolekurator ska leda landet. Eller som om Barca skulle kickat Pep för att han är för lugn och enkel.

I stället för att ge Adriaanse tiden att formera sitt lag sparkar man honom, som vilken annan fotbollsklubb som helst. Det är synd, för jag trodde bättre om Twente, som på senare år känts så välskött och harmoniskt. Laget ligger liksom trea, fem poäng bakom AZ. Det är inget horribelt facit med tanke på att man tappade Ruiz och Theo Janssen i somras.

Nu tar guldtränaren Steve McClaren över igen. Som handen i handsken eller som Bob Houghtons återkomst till MFF på 90-talet?

***

Skickade det här meddelandet till Pontus Wernbloom:

1. Vill du sitta i Ryssland i februari i ett lag där tre spelare pratar engelska?

2. Genomsnittstemperaturen i Moskva räknat över ett helt år är under sju grader. Utom sista två åren då, då folk typs kvävts och brunnit upp under sommaren.

3. Det kommer bli förbannat jobbigt att flytta på trion Keisuke Honda, lagets playmaker, Evengi Aldonin, en modern CSKA-legend med samma spelstil som du, och lovande Pavel Mamayev som redan debuterat för ryska landslaget.

4. Leonid Slutsky, klubbens tränare, fick lägga av med fotbollen för att han skadade sig när han skulle rädda grannens katt. Om du inte har en katt är killen att betrakta som loser.

5. Skandinavier med humor, typen av människor du hängt med i alla klubbar du varit i hittar du inga. Vill du prata engelska får du chilla med några tokkristna afrikaner som inte kommer att förstå dina Volvo Lastvagnar-skämt.

6. Vill du ta dig därifrån blir det kämpigt. CSKA har inget behov av att sälja spelare, så de kräver alltid överpriser. Fråga Vagnér Love om hur länge han velat dra därifrån och fråga honom ifall han känner att de senaste kontraktsförhandlingarna med klubben varit roliga.

7. Återigen; det är EM i sommar. Spelar du nu tre-fyra matcher, gör pissdåligt ifrån dig så kommer du att sitta på bänken fram tills i sommar. Det är bra att tro på sig själv, men det är en annan fotboll där borta. En annan mentalitet.

8. Visst, det är bra pengar. Visst, alla behöver pengar. Inte ens du kommer om trettio år kunna gå in hos bagaren och säga “Jag är Pontus Wernbloom, ge mig mitt bröd”. Men mannen, tålamod. Pengarna kommer, från England, Italien, Spanien eller Tyskland. Vad tror du är roligast? Typ 7m i England eller 10m i Spanien?

9. Januarifönstret är ungt, varför brådska? José Mourinho kan fortfarande ringa!

10. Just stay the fuck out of Russia.

***
Mest intressanta övergångarna hittills:

Diego Biseswar, 23 år, winger: Feyenoord → Kayserispor (200 000 euro)
Biseswar är en otroligt ojämn winger med en grym teknik och en tung bössa men många brister i övrigt. Han är kort och gott ingen intelligent spelare. Feyenoord bestämde sig därför för att man kan avvara gossen, som ändå fått en del speltid i höst, och till syvende och sist var det nog det som finansierade ett vidare lån av John Guidetti.

Mike Havenaar, 24 år, anfallare: Ventforet Kofu –> Vitesse (gratis)
En fullständig genomgång av Vitesse projekt, som blir allt mer intressant, kommer vid transferfönstrets slut. Storväxte japanske landslagsmannen Mike Havenaar, son till gamle holländske målvakten Dido, är bara en i raden av mycket intressanta värvningar. Det ska bli spännande att se vad Havenaar kan göra.

Oscar Lopez, 31 år, vänsterback: klubblös → Go Ahead Eagles
Andradivisionsvärvningar rör mig normalt inte i ryggen, men att gamle Barca-talangen Oscar Lopez är klar för Go Ahead Eagles är ju rätt häftigt. Vi kan väl gissa att det är tidigare sportchefen Marc Overmars som dragit lite i trådarna.

Jeffrey Leiwakabessy, 30 år, vänster/mittback: Anorthosis Famagusta → VVV
En med god sannolikhet förnuftig värvning av VVV som haft problem i försvaret (bland annat). Har Champions League-rutin och spelade dessutom ute i Europa med Alemannia Aachen på den tiden de charmade hela Tyskland. Dessutom visat sig bra på Eredivisie-nivå förr, under sina åtta år i NEC.

Ziguy Badibanga, 20 år, mittfältare: Anderlecht → De Graafschap (lån)
Utöver det coola namnet är också Badibanga en spännande spelare som dock haft tuff konkurrens i Anderlecht. Ska bli väldigt kul att se vad den unge belgaren kan göra, särskilt som De Graafschap försökte låna honom redan i somras och alltså vet vad de gett sig in på.

Ahmed Musa, 19 år, winger: VVV → CSKA Moskva
CSKA köpte för några år sedan Keisuke Honda från VVV och nu när klubben återigen scoutat rätt på en stortalang kommer ryssarna igen. Den snabbe dribblern har utvecklats konstant under sina två år i klubben och kommer att lämna ett tomrum efter sig. Men likt förra gången då CSKA betalade mer än vad VVV normalt omsätter under ett år, så lär det handla om stora pengar. Kanske inte riktigt samma grundsumma – det snackas om fem miljoner euro – men med en fin vidareförsäljningsklausul och det kan vara en bra affär. Men mest troligt är ändå att Musa tynar bort på den kalla bänken i Ryssland – det brukar bli så.

***

Cruijff gnäller i media om att landslaget borde spela 3-4-3 eller 4-3-3 eftersom att inte trianglarna blir korrekta i det nuvarande systemet. Gubben har rätt, men borde fokusera på Ajax just nu.

***
Petter Andersson får skärpa till sig och skriva på ett nytt kontrakt efter allt det tålamod klubben haft med honom och hans skador. Och att de utsåg honom till kapten. Så där kan man för fan inte hålla på. Tyst och skriv på, det är inte dig CSKA vill ha.

***

Senaste som hänt i Ajax är att klubben valt en styrelse bestående av de herrar som nämndes i ett tidigare inlägg. De stöttar Cruijffs filosofi och det ska bli intressant att se om Ajax nu kan bli en stabilare klubb under nästa år.

***

Vansinnigt vad galet mycket bra funkmusik det finns. Jag skulle vilja vara George Clintons yngre klon.

Johan Cruijff och tio ungdomstränare bestämde sig för att dra igång en rättsprocess mot Steven ten Have, Marjan Olfers, Edgar Davids och Paul Römer. Så här gick rättegången den 7:e december:

12.45: Johan Cruijff anländer och får Ajax-fansens hyllningar.

13.08: Cruijffs gäng är också på plats. Wim Jonk, Keje Molenaar, Jaap Stam, Ronald de Boer, John Bosman, Orlando Trustfull, Michel Kreek, Dean Gorré och Marc Overmars är med men Dennis Bergkamp är med och förbereder laget inför matchen mot Real.

13.11: Ten Haves gäng består av Ten Have själv, klubbens förre sponsorjägare Henri van der Aat och Marjan Olfers. Edgar Davids är inte på plats.

13.26: Cruijff har två advokater som stöttar honom: Kroes och Jansen.

13.37: Det mest viktiga från Cruijff-advokaten Kroes mun: “Cruijff var i Holland men ingen tog kontakt med honom för att informera om Van Gaal, Sturkenboom och Blind. Han flög tillbaka till Barcelona den 15:e november. Dagen efter fick han en inbjudan till ett möte klockan sju och svarade på eftermiddagen att han inte kunde komma. Den natten fick han ett email där det stod att Van Gaal, Blind och Sturkenboom anlitats. Det var första gången han fick höra om det. Samma natt tillsattes Van Gaal.”

13.55: Cruijffs gäng menar att anställningen av Van Gaal är ogiltig sedan mötet inte kallats till på ett korrekt sätt och därmed heller inte är giltigt.

14.04: Cruijff-advokaten Jansen menar att Blinds kontrakt borde ogiltigförklaras på grund av hans roll inte ingår i den strategiska plan som röstats fram av medlemmarna.

14.38:  Cruijffs gäng menar: “Danny Blind kan inte installeras i den här rollen än och Louis van Gaals anställning måste sägas upp. Ajax sparar fyra miljoner om året utan Van Gaal och han hade säkert ignorerat Cruijffs strategi oavsett.”

14.44: Det tycks som att nye direktören Sturkenboom ännu inte pratat med den så kallade tekniska kärnan (De Boer, Bergkamp och Jonk) vilket Cruijff hävdar är ett typiskt exempel varför det är hopplöst att samarbeta med Sturkenboom.

14.46: Första halvan är slut. Cruijffs mannar talade i en timme och tjugo minuter. Andra halvan börjar snart och advokaten Wakkie kommer att prata för de fyra andra direktörerna (alltså Ten Haves gäng) och lovar att hålla det kortare än Cruijffs grupp.

15.07: Det framgår att klubbens ekonomiska ledning – Slop och Van der Aat – var de som valde Van Gaal, Blind och Sturkenboom.

15.15: Advokaten Wakkie beskyller Cruijff för Van Bastens beslut att tacka nej till klubben. “Cruijff tog för mycket tid på sig och spred för många halvsanningar. Vi hade Van Basten redo. Pressmeddelandet var skrivet, men han drog sig tillbaka på grund av Cruijffs velande”.

15.23: Till slut förklarar kvintetten varför inte Cruijff informerades: “Cruijff har ingen egen emailadress. Många människor i hans grupp läser mailen till honom. Ajax är ett börsnoterat företag och detta är känslig information som inte kunde mailas till den emailadressen. Dessutom ville Van Gaal hålla det så hemligt som möjligt.”

15.34: Advokat Wakkie menar att inte de anställda kan kämpa mot klubbens policy i en rättegångssal. Om de inte gillar strategin bör de säga upp sig.

16.03: Domaren föreslår att klubbens aktieägare har en omröstning mellan de två lägren.

16.11: Wakkie menar att den nya ledningen är kapabel att sätta stopp för kaoset i klubben.

16.27: Under en paus frågar media Cruijff om det är början på en ny era. Svaret: “Ja, det här är tänkt att bli en nystart, med före detta spelare med god utbidlning och förmågan att hantera Ajax.”

16.35: Efter pausen skojar domaren: “Andra halvlek börjar nu. Ytterligare 45 minuter, men ingen tilläggstid hos mig.”

16.41: Cruijff och ungdomstränarna går med på att låta aktieägarna säga sitt.

16.45: Cruijffs advokater menar att klubbens ledning återigen borde överväga att plocka in Marco van Basten i en roll.

16.46: Domaren kan bara ge snabba lösningar. “Aktieägarna kommer så småningom att bestämma ifall de vill följa Cruijff eller de nuvarande direktörerna (Ten Have och gänget).”

16.52: Cruijffs advokater menar att Strurkenboom försöker knuffa ut Wim Jonk ur organisationen.

16.55: Ten Haves advokat Wakkie föreslår att ledningen, Cruijff och Van Gaal har ett möte.

17.11: Rätten föreslår att Cruijff ska prata med Van Gaal. Svaret blir ett nej. “Det är lite för sent nu, eller hur? Skadan är gjord.”

17.12: Cruijff uttalar sig: “Hela saken kring Van Gaal var en upprepning. När de talade med Van Basten informerade de inte heller och körde solo.”

(översatt från AD)

I måndags bestämde domaren att anställningarna av Strukenboom, Blind och Van Gaal ställs in tills aktieägarna kommit fram till vem de stöttar. Steven ten Have kommer att överklaga. Samtidigt kommer Tscheu La Ling – omnämnd i ett tidigare inlägg om kaoset – gå upp i rätten mot Ten Have den 28:e december, då La Ling menar att Ten Have gjort sig skyldigt till förtal när han sagt att La Ling sysslar med mutor.

*** 

Den 22:a december ska en ny styrelse bestående av sex personer som sedan utökas med ytterligare ett namn efter att den nya styrelsen gått igenom vilka kunskaper som saknas. Sex kandidater är också vad som finns för tillfället, där de mest intressanta namnen är Tonny Bruins Slot som tidigare arbetat för Cruijff i Barcelona och som både varit assisterande och huvudtränare i Ajax. Han är för tillfället huvudscout i klubben och har genom åren gjort sig ett namn genom sina analytiska egenskaper. Den andre är ungdomscoachen Dirk Schoenacker som Cruijff såg till att knyta till klubben i våras. Som det ser ut nu är det mycket sannolikt att dessa två kommer få en ledande roll i att förverkliga Cruijffs visioner.

*** 

Jag är beredd att medge mitt misstag och erkänna Guidetti som stortalang. Lika beredd är jag att underkänna hans intelligens om han lämnar Feyenoord efter den hjältestatus han redan nu lyckats uppnå.

***

Gör han som en massa andra korkade människor och drar till Italien kan han ju roa sig med bisarra skador och att bli undanfösad av diverse olika mediokra trettioplussare under våren. Samma öde drabbar ju nästan alla andra Italien-flyttfåglar då det inte direkt är ett okomplicerat projekt att försöka göra sig ett namn i en liga som sköts av gubbstruttar med taskigt tålamod.

Drar han hem till City så väntar Mancini där. Det är typ samma sak.

*** 

Twente ångrar nog att de inte försökte få Guidetti avstängd för kontraktsbrott. Dagens förlust kan bli kostsam och men blir en aning lättare att hantera tack vare att AZ förlorade sin match.

Den portugisiska nationalekonomin är vanvårdad och instabil. Kanske var det av rent humanitära skäl UEFA valde en portugisisk domare att backa upp sin landsfaders visioner. För visst är det så det blivit, José Mourinho skulle kunna göra precis vad han vill inom portugisisk fotboll. Hans ord skulle utan problem kunna ändra sättet ett portugisiskt lag spelar på, skulle han vilja ta över landslaget i morgon hade han kunnat göra det och skulle han maila Nuno Gomes och föreslå omskolning till vänsterback så hade portugisernas största hot nästa sommar varit eliminerat på nolltid.

Iberiska domare är överlag skit. Det är ingenting att försöka hyscha ner, det är allmän vetenskap. Spanjoren Manuel Mejuto González tyckte jag alltid var okej, bestämd och lugn, även om också han fick mycket kritik emellanåt.

Onsdagens domare var Manuel de Sousa. Ska man googla rätt på honom är det bäst att lägga till ordet referee efteråt, för herr Sousa är inte tillräckligt existensberättigad för att hittas omedelbart. Faktum är att det snabbt framgår att det finns typ hur många Manuel de Sousa som helst och ingen av dem har någonsin presterat någonting minnesvärt. Det är helt enkelt inte namnet man ska ha om man ska bli en framgångsrik person inom det man nu kan tänkas göra.

När Inter satte sitt offsidemål mot Barcelona var det en portugisisk domare som höll i pipan, frågan är väl bara vad han fyllt den med. I går gjorde Ajax två helt korrekta mål och båda dömdes bort av den portugisiska domartrion som förutom Manuel de Sousa också bestod av andra minimourinhos i form av Bertino Miranda och João Santos som båda enligt ryktesvägen bytte ut sina flaggor mot pompomps i Reals omklädningsrum efter matchen.

Låter jag bitter? Korrekt.

Förra året var det en annan sak. Ajax åkte ut rättmätigt. Visserligen smutsade Real ner fotbollen den gången, men att sortin var rättvis kunde ingen säga emot. Det som hände i går var långt mindre okej. När ett antal hungriga ynglingar gör sitt bästa för att lyckas inom fotbollen, när ett lag försöker spela offensiv och rolig fotboll (Ajax var även spelmässigt det klart bättre laget i går) trots att man har sju måls målskillnad att gå på, då ska inte Manuel De Sousa lägga sina spinkiga fingrar emellan.

Som Europa ser ut nu är det inte lämpligt att en iberisk domare dömer spanska eller portugisiska lag. Den ekonomiska krisen plågar människorna, fotbollen är alltid en väg till tröst, komfort och sammanhållning. Portugal må vara Spaniens lillebror med allt vad det innebär, men Mourinho är en populär man och folk vill nog hemskt gärna att han ska representera landet internationellt, som en av få portugisiska världscelebriteter just nu. Det iberiska folket vill vila, vila från en svår arbetsmarknad, vila från en desperat politik, vila från dålig ekonomi. När väl underhållningen kommer är det svårt att inte haka på och för säkerhets skull är det bäst att inte förarga den stora iberiska cirkuspubliken. Det vore dumt att släppa igenom något mål som egentligen är offside, dumt och impopulärt, vad ska José Mourinho säga efter matchen, om han kritiserar – vad innebär det då för min domarroll hemma i den portugisiska ligan? Vad skulle UEFA säga om det uppmärksammas?

Det går inte. Särskilt inte mot de där jävla holländarna som det finns en sådan rivalitet mot sedan VM 2010 (Spanien), VM 2006 (Portugal) och EM 2004 (Portugal).

Jag påstår inte att domartrion tog felaktiga beslut, jag garanterat inte att de faktiskt stöttar Real Madrid och Mourinho, men jag menar att det oavsett vad var fel domare till fel match:

En portugisisk domare dömer de två portugisiska nationalhjältarnas lag.

• En iberisk domare dömer ett iberiskt lag.
• En portugisisk domare får döma en match som kunde ha enormt värde för portugisisk fotboll. Frankrike, Lyons hemland, ligger just nu strax framför Portugal i koefficienten, och detta med en marginal på ungefär ett Champions League-lag som kvalificerat sig från gruppen. Hade Reals mål dömts bort medan Ajax fått sina hade skandalen varit av ännu större mått.

Oavsett vad så var Manuel de Sousa inte lämpad att döma matchen och jag tycker inte heller det är rätt mot honom att bli satt under den pressen. Att bli sågad av Mourinho hade kunnat bli förödande för hans karriär.

Ajax förtjänade avancemang efter hur man genomförde matcherna i gruppen och var det bättre laget i samtliga matcher utom den borta mot Real. Det är sorgligt att dessa unga män straffas så hårt. Lyckligtvis har man åtminstone långt större chans att vinna Europa League än Champions League. Vi håller tummarna.

***

Ett annat roligt domarbeslut är att låta en engelsk domare döma ett kroatiskt lag men det är en annan historia. Mer intressant med Dinamo Zagreb – Olympique Lyon och att resultatet blev 1-7. Om man läst en del böcker och har viss förståelse för samhällsklimatet i Balkan-länderna och dessutom har den franska fotbollshistorien i åtanke så är det idel korruption, mutor och ljusskygga tricks.

Det är så klart svårt att anklaga någon utan att ha bakomliggande fakta, men jag förväntar mig att ett så pass ovanligt resultat, som får så stor ekonomisk inverkan för det vinnande laget, kommer utredas noggrant. Inte minst för att om det visar sig stämma kanske vi slipper franska lag några år framöver. I går blev det målkalas, 1-7 ju, men på det stora hela skulle det vara en stor vinst för fotbollen underhållningsmässigt.

***

Miralem Sulejmanis lobb i ribban var värd ett bättre öde. Och det finns fortfarande hopp för Ebecilio som såg pigg ut.

***

I fredags däremot, då fanns det anledning att glädjas!

Förhoppningsvis är vi alla enade kring att rasbiologi är något förlegat. Men visst är det så att när man spelar FIFA så känns de svarta spelarna lite, lite kvickare, lite mer hala. Sedan slår man över till tv:n och ser typ Emile Heskey årgång 2011 vara så långsam att man undrar om han vid årsskiftet kommer börja springa baklänges.

Men, så kommer då Heracles. I flera år har man byggt sitt lag på samma sätt; tröga, stora, gamla och väldigt, väldigt vita gubbar i backlinjen, med snabba, tekniska och kreativa spelare framåt. Är det konstigt egentligen?

Nja, det finns kulturella kostskillnader. Många surinameser i Holland äter fortfarande huvudsakligen från det surinamesiska köket, som skiljer sig rejält från det holländska. Det blir ett annat näringsintag, det leder till en annan fysik och en annan fysik leder till en annan teknik om man har rätt ungdomstränare, vilket man har i Holland.

Nu förekommer givetvis undantag. För Heracles i fredags spelade till exempel Vejinovic från start, men han passar ändå in bra. Det är inte som ifall Tommy Körberg plötsligt hade teamat upp med Niggas With Attitude.

Heracles defensive mittfältare Kwame Quansah är knappt 170 centimeter lång och av de sex spelare jag hittat från hans hemstad, Tema, så är ingen över 180 centimeter lång. I och med att det handlar om en fiskestad har nog andra former av näring varit begränsade. Fisk är bra för kropp och själ men vill du nå upp till de mest maxade chipsen på översta hyllan finns det bättre saker att äta. Dessutom har några av de här spelarna haft stora, fattiga familjer med små möjligheter att fylla magen varje dag.

Laget är ju från Almelo, så tar vi i stället och ser till fotbollsspelarna födda där är de med få undantag rejäla klossar. Marnix Smit, Mark Looms, Arnold Bruggink, Wout Brama och Brian van Loo är de Almelo-födda spelare jag kunnat hitta och samtliga är över 180 centimeter medan bara Bruggink och Brama missar 190-strecket.

Vad äter man i Almelo? Fisk, gott om fisk, men också mycket tysk mat då det är en genomfartsled för många tyskar, inte minst lastbilschaufförer. Och det tyska köket handlar mycket om fläsk, fjäderfän och, på den gröna fronten, rotfrukter. Almelo är också en gammal industristad; många av de som flyttat dit har gjort det för att jobba i tuffa fabriker, och därmed har de oftast antingen haft förutsättningarna för det, eller också se till att skaffa sig sådana hemma vid middagsbordet.

Så, pappa jobbar på fabriken, kanske mamma också, det är hektiska dagar. Unge herr Mark Looms har önskat sig Sega Master System i julklapp och sköter sig därför prima. Han tränar om dagarna med lokala klubben Luctor et Emergo (”jag kämpar och stiger fram”, ungefär), döpt efter texten på Zeelands vapensköld, innan han kommer hem och äter värsta feta måltiden med hårt jobbande, hungriga familjen.

Vad gäller Surinam är det ett intressant land. Vi har Edgar Davids och Clarence Seedorf, födda i Paramaribo under fattiga förhållanden och som fortsatt äta surinamesisk kost efter att de kom till Holland. Vi har de betydligt mer välvuxna Patrick Kluivert och Winston Bogarde som båda fötts i Holland och vuxit upp med blandad kost och bättre förutsättningar att bli mätt om dagarna. Vi har Pierre van Hooijdonk som hos sina vita adoptivföräldrar på landsbygden ätit.

Heracles är en skön kulturell mix av olika förutsättningar, kostvarianter och ren slump som för en gångs skull bekräftar att våra fördomar ibland stämmer, och att det inte behöver vara en dålig sak. För tro mig, Heracles är ingenting dåligt.

Om vi återgår till matchen i fredags så såg det sisådär ut på förhand och även inledningsvis i matchen. Konstgräset var halt, VVV slogs för sitt liv och det såg allmänt stabbigt ut. I andra halvlek däremot kommer maskinen Heracles igång. Willie Overtoom är en underbar fotbollsspelare och visar det gång på gång. Vejinovic och Duarte skapar också, Plet och Everton kommer igång så småningom.

Men spelet blir inte perfekt, inte Heracles-sexigt, förrän Peter Bosz byter in Samuel Armenteros. Med kvarten kvar och 4-0-ledning vänder svensken upp på mittplan och börjar avancera. Han kör en snabb blick ut mot högerkanten men fortsätter avancera. Ni ska nu veta att samtliga svenska landslagsspelare utom Zlatan Ibrahimovic i nio fall av tio hade slagit ut bollen till Vejinovic på kanten, men inte Armenteros. Redan när han får bollen vet han vad han ska göra.

Om blicken ut mot höger är en skenmanöver för att få VVV-backarna att inte märka Evertons löpning vet jag inte, det får Samuel själv svara på om han har lust, men lyftningen fram till sin brasilianske lekkamrat är slagen med en sådan precision och finurlighet att det nästan helt och hållet tar bort värdet i Evertons obekymrade Inzaghi-avslut.

6-0 är ett skitmål av Vejinovic men med snyggt Heracles-kortpassningsspel dessförinnan. Tjusigt.

7-0 gör Armenteros själv. Jag kommer ihåg för typ 300 år sedan när Peter Ijeh spelade i Malmö FF. I en match tog han emot en svår boll på bröstet innan han dundrade in bollen i mål. Kommentatorerna hyllade målet, ”det krävs internationella kvalitéer för att göra så”. Jag minns också artikeln i Offside, där någon scout eller tränare förklarade att ett enda ögonblick kan säga en del om en spelares potential.

Hur som helst; Darl Douglas hoppar in efter 80 minuter, två minuter senare står han där på mitten av högerkanten med bollen vid fötterna. I normala fall hade han spelat en boll på Overtoom och sedan tagit en löpning, men nu var han utbytt och då gäller det att fundera: vad mer, förutom kortpassningsspelet och Overtooms betydelse, är signifikativt för Heracles?

Löpningarna! Douglas är pigg, fräsch och spelsugen behöver inte många sekunder för att snappa upp Armenteros löpning. Han drar iväg en passning som påminner lite om han själv – fan vet om den var särskilt bra eller inte, men den funkade – och Armenteros är ungefär tre gånger snabbare (och runt en decimeter kortare) än japanske floppbacken Maya Yoshida, så att i stället för att vända om och ta nickduellen, tar Armenteros emot passningen bakifrån med bröstet, samtidigt som han hela tiden är riktad mot mål.

Enkelt avslut, 7-0.

Med det långa resonemanget vill jag försvara min syn på Armenteros som det, om inte mest lovande, så i alla fall mest intressanta svenska anfallslöftet i Eredivisie.

I bland tar man sig vatten över huvudet. Nyligen började jag skriva ett enormt inlägg om alla händelserna i Ajax den senaste tiden. I dag är det dokumentet tretton A4-sidor långt och då har jag bara tagit upp vad som hände under de första fem dagarna.

Det blir till att publicera på en annan plats. Kanske på en specialdedikerad sida om krisen i en av världens största fotbollsklubbar någonsin. Man tycker att det borde finnas ett allmänintresse bland fotbollsfans men många svenskar har fastnat i typiska intressemönster: antingen är det kärleken för Lionel Messi, Cristiano Ronaldo eller Zlatan, eller också är det diskussioner angående färgen på stolarna på Vångavallen.

***

För att ändå göra er varse om bakgrunden:

Hösten 2010 fick Johan Cruijff nog. Lagets resultat var bedrövliga, organisationen fick inte fram samma spektakulära talanger längre och klubben bytte tränare och sportchefer som om det vore Italien. En dålig insats mot Real Madrid, kombinerat med interna stridigheter och ekonomiska frågetecken, renderade i en krönika där landsfadern krävde revolution.

Legendarens största problem: för få med fotbollsbakgrund var inblandade i klubbens styre. 1998 gjordes Ajax nämligen aktiebolag vilket innebär en rad olika juridiska komplikationer i hur föreningen styrs. Visserligen äger föreningen fortfarande 73% av bolaget (som Uri Coronel i en rapport 2008 dömde som poänglöst) så medlemmarna – med sitt 24 man stora medlemsutskott som bland annat röstar fram de sittande i styrelsen – har fortfarande ett stort inflytande, samtidigt som det finns andra krafter som tycker att den ekonomiska biten är av störst betydelse.

Fram till Cruijffs högljudda invändningar – vilket inledde vad som i media kallades för silkesrevolutionen – var det också män av andra intressen än klubben själv som satt i såväl styrelse som medlemsutskott. Målsättningen för den legendariske nummer fjorton var att åtta före detta Ajax-spelare skulle ta de åtta lediga utskottsplatser som skulle finnas tillgängliga från och med årsmötet den 14:e december.

En vecka innan mötet avgår Martin Jol från klubben. Turbulensen har påverkat laget. Det som till en början varit så lovande är nu bara ett misslyckande i raden. Mounir El Hamdaoui passar inte in i laget, storstjärnan Luis Suarez blev avstängd efter att ha bitit Bakkal och laget kom sist i sin Champions League-grupp.

Frank de Boer tar över laget. Ut med den inhyrda knallpistolen och in med det tunga artilleriet. På årsmötet blir sju föredetta fotbollsspelare invalda till medlemsutskottet. Den åttonde påtänkte – Edo Ophof – fick dra tillbaka sin kandidatur strax innan då han jobbade för ett företag som äger delar av NEC Nijmegen, vilket gjorde att han inte var tillåten att involvera sig i Ajax enligt KNVB:s regler.

Ledda av Cruijffs gamle kompis, backen Keje Molenaar, röstades Barry Hulshoff (spelade i Ajax 1966-1977), Aron Winter (1985-1992, 1999-2003), DIck Schoenaker (1976-1985), Peter Boeve (1979-1988), Co Meijer (1956-1966) och förre talangutvecklaren Dick de Groot, som på åttiotalet plockade fram Bergkamp och Rijkaard, in i medlemsutskottet.

Efter många månaders pysslande och övertalande av andra medlemmar i medlemsutskottet (Cruijff sa enligt uppgift att han skulle krossa dem som gick emot honom) blev den nya, och tack vare medlemmarnas uppbackning beslutande, rådgivande ledningen klar: Steven ten Have, ordförande, utbildad psykolog och advokat, affärsdoktorand, professor och konsult. Dr Marjan Olfers, expert på hälsa och ekonomi. Paul Römer, affärsman med stark bakgrund inom mediayrken. Edgar Davids, holländsk fotbollslegendar som under de senaste åren jobbat med gatufotboll i Holland och fått 230 distrikt att samarbeta, också medlem i Suriname Conservation Foundation Netherlands, tränarpraktikant på Ajax ungdomsanläggning. Johan Cruijff, tidernas bäste fotbollsspelare, utvecklare av Barcelonas ungdomsfilosofi och spelsätt, totalfotbollens främste symbol, tv-kritiker, framgångsrik fotbollstränare, ständig rådgivare, krönikör och landet hollands störste internationella symbol sedan van Gogh.

Snart började diskussionerna om de olika direktörsposterna i klubben. Cruijff hade förväntat sig att alla hans idéer skulle gå igenom, men redan från början visade sig processen långt mycket mer komplicerad än så. Hans egen revolution hade satt honom i kläm: han ville ha mer Ajax-hjärta, mer Ajax-kunnande. Exakt vad det innebär är svårt att säga, men två av de absolut största dragen i Ajax framgångssaga är den objektiva vetskapen om följande; vi vet allt, kan bäst, vet mest. Eller som oftast: jag vet allt, jag kan bäst, jag vet mest.
När Cruijffs första idé var att tillsätta forne Ajax-spelaren Tscheu La Ling som ny ordförande för klubben blev det hus i helvete. De fyra andra i ledningen höll inte med honom, Davids kunde tänka sig lösningen men ten Have lyckades övertala de två ekonomerna att rösta emot.

Cruijffs idé som sådan var oväntat, för i Holland anses Tscheu La Ling som en något märklig typ, han är mest känd för sitt något excentriska affärssinne och knepiga självuppfattning.

Han spelade i Ajax 1975-1982 och blev då en kulthjälte för att han var så lat och bångstyrig ute på sin kant. En avslöjade också att knepige Ling varje match ville ha nya strumpor. Han var dock duktig och spelade en handfull landskamper för Holland, med sången “all bollar på Tscheu” från läktarna. Redan innan han kom till klubben visade han förmåga, men blev utsparkad ur Den Haag som 19-åring efter att ha missat en match för att han var bakfull.

I december 1981 kom Cruijff hem till Ajax. Han spelade på mittfältet så Vanenburg flyttade ut på kanten vilket gjorde att La Ling fick mindre och mindre speltid. Den allvetande Cruijff, alltid, alltid, alltid kommenterandes hur man ska göra saker på bästa sätt, förklarade en gång för mycket för Tscheu La Ling hur han skulle hålla sin biljardkö, vilket möttes av ett rakt: “Håller du inte käften kan du köra upp den i röven”.

Tscheu, vars namn är kinesiskt och betyder “han som är född i den östra delen av skogen är född med fördelaktig vind”, flyttade då utomlands och spelade i Panathinaikos och Marseille innan han i mitten av 80-talet återvände hem och spelade för Feyenoord och moderklubben Den Haag.

Genom dåliga investeringar i tennisbanor, bowlinghallar och klädaffärer och lite gammal hederlig gambling drog Tscheu under slutet av karriären på sig stora skulder. Han sålde huset och bilen och startade ett sporthälsokostföretag som lyckades etablera sig bland läkare och spelare främst i Eredivisie. Bland annat sägs Tscheus kunskaper inom näringslära ligga bakom att Rafael van der Vaart till sist slog igenom, medan Robbens skada behandlades på ett sämre sätt.

“Van der Vaart var för tjock hos Ajax och därför för långsam, men han är väldigt vältränad nu med våra program. Till skillnad från Robben, som jag gav felaktiga råd efter hans hamstringskada. Explosiviteten är borta från vädningarna och han är alltid skada. Väldigt synd, Robben var på väg att bli en av de bästa yttrarna i världen men hans genombrott händer inte. Han kommer fortfarande vara en bra spelare, men den förre Robben kommer inte tillbaka”.

La Ling deläger även en fotbollsskola i Grekland tillsammans med argentinaren Juan Rotsa. “Jag tipsade klubbar som PSV, Ajax, Feyenoord, Chelsea, Panathinaikos och ADO om spelare som i princip varit gratis men som sedan blivit värda miljontals kronor. Men jag märkte snart att styrande och tränare oftast föredrar kortsiktig, opportunistisk panikfotboll.”
Som exempel angav han i en intervju 2007 Sergio Agüero.

“Ett halvår innan han gick till Atletico Madrid för 23 miljoner erbjöd jag klubbar att köpa honom för 500 000 euro. Jag har räknat på det och ett dussin spelare som jag erbjöd klubbar att köpa för fem miljoner euro såldes ett par år senare till ett värde av 90 miljoner euro. Räkna vinsten. Men jag är inte agent, tränare eller klubbmanager. Därför tänkte jag nu i januari att jag får väl köpa mig en klubb och nå toppen”.

Sedan 2007 äger han också slovakiska AS Trencin som vuxit ekonomiskt, sportsligt och organisatoriskt. Samtidigt är han den sortens individualist som Cruijff söker.
För trots deras bakgrund med tjafs och petningar så finns där en ömsesidig respekt. I september 1976 överstegade han bort Manchester Uniteds högerback på ett utsålt Old Trafford, innan han vände tillbaka för att dribbla bort spelaren en gång till. Ajax fick stryk och åkte ur Europacupen. Och inför VM 1978 var Tscheu med i diskussionerna om en VM-plats.

“Jag föredrog att tillbringa sommaren på stranden i Scheveningen. Under de sista matcherna innan uttagningen såg jag till att inte prestera för bra. Den politiska situationen i Argentina hade ingenting med saken att göra. Men man är ung och odödlig, kommer aldrig bli gammal och det fanns fortfarande många roliga turneringar att se fram emot”.

Men de andra medlemmarna i SB ville inte ha La Ling som ny direktör efter att det uppkommit mutanklagelser mot Trencin. I stället föreslog de Marco van Basten, vilket Cruijff var mycket skeptisk till. Senast kung Johan var intresserad av att göra någonting i Ajax, sommaren 2008, förstörde Marco de planerna när han som tränare valde att gå i en helt annan riktning än den Cruijff föreslog. Dessutom vill inte Cruijff att någon med tränarutbildning ska ha rollen som allmän direktör med tanke på problemen som uppstod mellan Beenhakker & Adriaanse, Van Gaal & Koeman och Blind & Jol.

Andra namn som föreslagits har bland annat varit Clarence Seedorf, Edwin van der Sar… någon med Ajax-hjärta, utan tränarutbildning men med fotbollskunskap. Men har inte den envise Cruijff dragit upp La Lings namn gång efter annan, så har kandidaterna varit otillgängliga av andra skäl.

SB såg en enda lösning: strunta i vad gubbstruten tycker, kontakta Cruijffs ärkenemesis Van Gaal och erbjud honom direktörsposten.

Vad som hänt sedan dess är någonting vi summerar vidare när Ajax årsmöte hållits. Tills dess finns det många stora frågetecken som behöver redas ut. Blir det Cruijff eller Van Gaal? Eller slutar det som vanligt, med tillfälliga lösningar och revolutioner radade på varandra?

***

John Guidetti har fått bigtime tyst på mig. Som han imponerar. Fast just i gårdagens match lyckades en annan svensk göra minst lika mycket väsen av sig. Ola Toivonen byttes ut i den 57:e minuten efter en rätt igenom förskräcklig insats och skakade då inte Lens hand. Feyenoords 1-0-mål kom efter en felpassning av Toivonen, men det var inte därför han byttes ut. “Nej, han var inte bra. Annars hade jag kanske bytt honom i den 88:e”, sa tränare Rutten.

Rutten har också pratat med Toivonen om incidenten vid bytet. “Det är okej att vara arg på sin tränare, men man ska lyckoönska sin lagkamrat, så vi pratar fortfarande om det”.
Jag har halvt munkavlats vad gäller mina åsikter kring fotbollspersonligheten Ola Toivonen men att som en av lagets äldste spelare och dess nuvarande lagkapten bete sig på det sättet är inte särskilt begåvat. Ola är nu tjugofem år gammal och inte längre någon talang utan en färdig spelare som troligtvis nästan nått sin topp och om han vill vidare är det dags att visa någonting nu.

I stället för filmningarna, formsvackorna och divalaterna behöver intresserade lag få se en spelare som alltid tillhör PSV:s bästa spelare och som leder laget till framgångar. Svensk fotbollspatriot eller inte; det finns många goda skäl till varför ingen klubb från en större liga bemödat sig lägga upp pengarna som krävs.

Men så kommer indikationerna på att jag kanske har fel: målproduktionen och spelet i Europa har blivit bättre och bättre, och trots allt tog Toivonen i media på sig hela förlusten. Att det var hans fel stämmer visserligen inte, och jag tror inte det är något bra att säga varken för egen del eller för sina lagkamraters, men det visar ändå prov på lite balls.

***

Det tog ungefär tre dagar av United-rykten för Elm, två veckor av guldsnack kring AZ och hyllningar av supertalangen Adam Maher innan AZ kollapsade under de enorma förväntningar som byggts upp på sistone. Matchen mot Malmö var den sämsta hittills den här säsongen och mot Heerenveen i går blev det förlust med inte så nätta 5-1 efter att bland annat stortalangen Rajiv van la Parra gjort sitt första mål för klubben.

***

Kul med statsministern och tillika division 3-spelaren Boiko Borisov som blev årets spelare i Bulgarien, framför Berbatov och de andra tre-fyra killarna som kanske hade kunnat vara aktuella. Skulle aldrig kunna hända i Sverige eller Holland, inte en chans, men bulgarer har minsann humor! Och korruption att protestera emot.

***

Innan det nya året ska ni få en mer närgående inblick på var och ett av länderna Holland ställs mot i sommar, alltså Tyskland, Portugal och Danmark men kort sagt: Tyskland och Holland håller en helt annan nivå än portugiserna och danskarna.

***

Efter en evighet utan stabil internet-tillgång finns det mycket att ta igen från sista tiden. Nu är det tid att låta er vila ögonen, fortsättning följer dock redan i morgon. Vi avslutar med helgens finaste, hyllningen till allvarligt sjuke Feyenoord-fanet Dirk som på grund av sin sjukdom var på sin sista match på De Kuip.

I förra veckan fick jag upp ett vitt skåp på mitt rum. Det tog ungefär tre minuter tills min tidigare olovlige inneboende försökte klottra ner det med förfalskningar av Anders Holmbergs och Reine Almqvists autografer. Ni vet hur det är, vi fotbollsmissbrukare går ibland för långt. Jag vet inte hur många katter jag döpt till Kevin Hofland.

Jag känner igen mig när John Guidetti säger att han pratar om Craig Bellamy i sömnen. Jag kände också igen mig i det Guidetti sa tidigare i veckan, att svenskar aldrig säger vad de tycker och tänker. Att det är en destruktiv sak som får fotbollen att stå stilla. Det är sant, det får hela samhället att stanna upp.

Men frågan är om inte Guidetti skulle göra några spelmål först. För med några elvametersfullträffar är det inte många som undrar vad man tycker och tänker i ett land som Holland, där stjärnstatus mäts i offensiv förmåga. Och frågan är om drömmarna om Craig Bellamy inte skulle ersättas med drömmar om Robin van Persie. Eller Ove Kindvall.

För som det ser ut nu är Guidettis hittills en av säsongens största besvikelser. Feyenoord-fansen ställer höga krav och hörde mycket gott om svensken när han anlände.

*** 

Jag och många med mig har länge trott att Kenneth Vermeer är landets tredje främsta målvakt efter Edwin van der Sar och Maarten Stekelenburg. Nu när han äntligen fått chansen som förstemålvakt har frågetecknen bara växt. När Vermeer fått chansen tidigare säsonger har han ju varit så bra med fötterna och så kvick i reflexerna. Visst, räckvidden får han aldrig, och greppsäkerheten är det si och så med, men det andra? Det är oroväckande. Spelet med fötterna har varit under all kritik hela säsongen. Mot Utrecht blev det extra uppenbart även om det var två ganska trängda situationer. Hur som helst sitter unge landslagsmålvakten Jasper Ciliessen, värvad i somras, på bänken och väntar på sin chans. En tabbe till och Frank de Boer kan komma att göra en målvaktsrockad som lika gärna kan vara permanent.

***

Christian Eriksen har inte varit så dominant som förväntat men i förra veckans Champions League-tillställning mot Dinamo Zagreb var dansken fullständigt briljant. Två mycket läckra framspelningar gör att Ajax troligen spelar europeisk fotboll även till våren. Frågan är bara vilken nivå det blir på. Lyon har inte imponerat men fransmännen är besvärliga på sin hemmaplan. Bara att hålla tummarna för visst finns chansen. Trevligt att Europa-spelet går så bra för det holländska laget.

*** 

Desto bättre har Adam Maher varit på sista tiden. 18-åringen har under den senaste tiden briljerat i AZ och har fått ett av höstens största genombrott tillsammans med kollegan Rasmus Elm.

*** 

Utrecht – Ajax 6-4 alltså. Ännu ett poängtapp för ligans flaggskepp som nu är elva poäng efter AZ. Inte ointagligt, men bättring krävs ganska omgående.

Matchen bjöd på en del rekord. För första gången i Eredivisies historia gjorde tre inhoppare mål under den första halvleken, närmare bestämt Bulykin gånger två och Ooijer en gång.

Det här var också blott den fjärde matchen i Eredivisie Ajax förlorat trots att man gjort fyra mål. Förra gången var 1964 då Feyenoord besegrade rivalen med 9-4. Det var också första gången Utrecht lyckats göra sex mål mot Ajax och senast man fick in så många bollar över huvud taget var i november 2007 när man slog Sparta Rotterdam med 7-1.

Alexander Gerndt gjorde som vanligt inga mål och Marcus Nilsson hade precis lika väntat stora problem i försvarsspelet.

*** 

Andreas Bjelland studerades på DVD av Co Adriaanse och värvades då Twente ville ha en vänsterfotad mittback. Frågan är hur detta kommer att påverka Rasmus Bengtssons roll i laget. Som tredjemittback får han viss speltid, men kommer en spelare till före i turordningen blir det tufft för honom att få någon speltid alls.

*** 

Jeremain Lens kan man inte säga mycket ont om efter helgens inhopp. Och Jetro Willems. Wow. Framtiden!

*** 

Citat från veckan:

“Du ska vara ödmjuk, inte gå utanför ramarna, vänta på din tur. Väldigt svenskt alltihop. Jag tror att det är en anledning till varför den svenska fotbollen inte ännu helt mognat. Vi har många talanger, men låter dem inte blomma. De hålls små. Sedan flyttar vi utomlands och då orkar en del svenska spelare inte mentalt. De är vana vid att snällt gå omkring. Om någon säger “Fuck off, jag är först, du tar inte min plats” så undrar de varför han säger så,  det är ju inte snällt. När de i själva verket måste säga “You fuck off! Jag var här först!”

- John Guidetti

“John är en öppen, glad pojke. Så har han också just kommit hit. Men han tyckte ett tag att det räckte att ge sextio procent. Det går inte. Lyckligtvis tränade han fullt ut förra veckan.”

- Ronald Koeman efter att ha satt munkavle på Guidetti.

“Ajax situation är ingenting att skratta åt. Det som händer nu tror jag är väldigt dåligt för en klubb som Ajax. De är nummer ett i Holland i alla aspekter. En situation som den här är verkligen en skam. Det är möjligt att jag är en bra direktör för klubben men så länge Johan Cruijff är där så är det omöjligt. Åtminstone för min del är det så. Och antagligen för honom också. När Johan Cruijff är borta? Det skapar en väldigt intressant situation. Fick jag ett erbjudande från Ajax då skulle jag allvarligt överväga det i konkurrens med andra erbjudanden. Men jag får fortfarande väldigt många förslag. Tro inte annat.”

- Louis van Gaal om Ajax jakt på en fotbollsdirektör

För ett par dagar sedan förde jag över ganska mycket pengar till mitt bettingkonto. Tänkte på de fina oddsen. Tänkte på de goda möjligheterna. Tänkte på en evighetslångsträcka utan förlust, på tröga mittbackar och ofarliga anfallare… inte en enda tanke på ekonomisk kollaps, allmänt åtlöje eller löjliga bortförklaringar. Det skulle ju inte behövas.

***

Well. Jag väntade en lång stund innan jag började bry mig. Hörde varningssignalerna, ryckte på axlarna och log överlägset hela morgonen. En fin väninna fyllde år, köpte henne frukost, följde henne till parken och matade ankorna. Svanard och Svanart trodde båda på holländsk seger, trodde jag. De fick mitt sista levebröd.

Nya svordomar gör mig paranoid. Jag vill inte behöva utöka det förrådet, jag vill inte skrika ”Gregory van der Wiel” till arbetsförmedlaren som en dag krossar mina drömmar om möjligheter och frihet.

Jag tänkte inte på det heller, förrän långt senare.

Dagen varade en evighet med alla olika sorters väder och aktiviteter. Regn, sol, nöje, viktigheter. FIFA, PES, Jan-Ove Waldner och Pharcyde på högsta volym. Slick Rick kickin’ it, solorusher från Jelle van Damme. När matchen var slut hade allting utom nittio minuter glömts bort och nästan oändligt snabbt var resten av världen ganska transparant. Jag minns inte ens vilket väder det var när matchen tog slut och då har jag ändå den bästa utsikten i Lund. Men jag tror det var mörkt och kallt eftersom hela svenska folket satt hemma och njöt av ljuset och värmen.

För ett år sedan när lagen möttes för första gången var jag antagligen landets lyckligaste människa. Intresset för holländsk fotboll är sisådär. I snart tio år har jag nästan haft monopol på att skriva om Oranje och Eredivisie. Nästan alltid är det ett sant privilegium. Holland är den vackraste fotbollsnation någon kan föreställa sig, folket är öppet och givmilt och det finns alltid tid och intressenter för hetsiga diskussioner. Precis som jag vill ha det. Men i dag är det värre för mig än för någon annan – det är därför du, du och du är här, för att skriva en kommentar – hånfull och ifrågasättande, vilt pekandes mot mitt tidigare inlägg.

Jag hade fel, så här i efterhand. Holland förlorade mot Sverige, det kunde alltså hända. Det innebär att jag nu haft fel tre gånger i mitt liv – jag kallade El Kabir för dålig värvning, trodde Sverige skulle vara chanslösa och har en sista miss till godo.

***

Klockan slog sexton någonting. Inga nerver. Ett tomt hål i magen; smörgåsar, en törstig hals: whisky, en ekande tomhet; nikotin. Började formulera meningar jag skulle kunna använda efter kvällens match, kanske en smutsig, provokativ rubrik för att locka in er i mina sanningens ord. Kanske något mer hemligt, något mer nyckfullt – en avgörande detalj bara jag märkte. Kanske kunde jag fokusera på någon otippad spelare, typ Strootman. Det går inte nu. Enda gångerna jag ens noterade mittfältaren var för att tänka ”vad gör du Van Persie?”. Jag tänkte också att det vore ännu roligare att såga någon svensk spelare. Det känns alltid som långt mer logiskt och betydligt mer praktiskt. Är en spelare bra så är han bra, är han dålig måste han bli bättre. Bra prestationer kräver ingen förändring och vad som inte förändras är aldrig intressant.

Jag trodde aldrig jag skulle behöva namnge en tragedi. Jag trodde aldrig jag skulle behöva fundera på formuleringar som gjorde mig fysiskt illamående. Efter Källströms frispark log jag lite, tänkte att det var ju en bra prestation, ett vackert men oviktigt tröstmål följt av ett tröstmål Ben & Jerry’s. Men det visade sig ack så viktigt. Om Bosse Petersson spelade in matchen behöver han aldrig mer köpa en porrfilm. Jag ogillar Kim Källström och tycker att han är en ganska medioker spelare, men ett vackert mål var det.

*** 

Nu gick vi händelserna i förväg, för så fort gick det inte. Någon halvtimme innan matchstart började funderingarna dyka upp. Vad händer om Holland förlorar? Vad får det för konsekvenser för landet i mitt hjärta och vad skulle det betyda för mig?

Landet bryr sig inte om vilket. Den här sortens avslagna matcher är sällan av något större intresse. Det är egentligen inte en större sak än när Sverige fick pisk mot Lettland i en liknande situation för ett par år sedan. Fem ordinarie spelare saknades precis som de vettiga motiven att gå för fullt.

För egen del? Mitt stora bet (under en tusenlapp, men stora pengar för mig) skulle kunna bli kostsamt. Fjorton dagar till studiebidrag, en hyra att betala och får jag inte mitt dagliga paket cigg så är jag beredd att tillverka dem av mänskliga kvarlevor. Dessutom skulle det kunna bli så att jag skulle behöva skriva Hollandsbloggen, något som aldrig känts så förnedrande som i dag. Och mina vänner… alla snälla klappar på axeln. Alla tröstande SMS. Alla barn jag tränar som skulle dessutom springa omkring i sina blågula fotbollsdresser; ”Lustig #3”, ”Källström #9”, ”Rabiat ung bollkalle”.

För Sverige då? Ett EM-gruppspel, glada människor och god bärs. Femtio miljoner till förbundets skattkista och en matchinsats som kommer att forma en generation fotbollsspelare. Hamréns påstådda ”offensiva” fotboll till trots; Sverige vinner på det enda sätt Sverige kan vinna en viktig fotbollsmatch på. Sådant skapar en nationell fotbollsidentitet som visar sig på alla nivåer.

Men fram tills matchstart var så klart allting högst hypotetiskt. Segern kändes, trots allt, given.

***

Mottaget SMS klockan 21:31:48:

”Trösttårta hos mig efter matchen?”

Skickat SMS klockan 21:33:07:

”Jag vet att det är din födelsedag, men jag vill att du brinner upp.”

Det står 3-2 till Sverige. Johan Elmander har snott Sonic the Hedgehogs dojor, Anders Svensson och Kim Källström ligger så tätt ihop att Hamréns tycks spetsat deras vattenflaskor med oxytocin och jag är inte längre road över det svenska mittförsvaret, för även om Mellberg och Majstorovic har fler år än hästkrafter så finns det åtta andra försvarsspelare samtidigt. Sverige har hyfsad koll på vad de gör, släpper till många, många chanser och spelar inte ett dugg mer roligt än vad man gjorde under Lagerbäck.

Men Sverige är ett speciellt land med ett speciellt landslag. Att spela destruktivt och effektivt är dagens rätt och för de svenska fansen är en 3-2-seger mot Holland mer underhållande än att slå Moldavien med 6-0.

Erik Hamrén är en smutsig typ. Inte nog med att han överger sina ideal och låter Sverige spela dödgrävarfotboll, han hånar dessutom landets alla journalister; har han aldrig ropat ”FUCK YOU!” och hyschat sin omgivning förut så kan han göra det nu.

Inte nog med att Sverige besegrar Holland, man gör det i en match där inkasten är lagets främsta hot framåt. Och segermålet görs efter Lustigs inkast. Det är som om det svenska landslaget övat på det hela veckan, som för att visa att det där olycksaliga inkastet för ett år sedan blott var ett missöde – ett viktigt sådant för matchen (även om Holland ändå hade vunnit) – men att det inte är någonting att dra några slutsatser från. Att det inte är någonting värt att kritisera, sådant händer alla lag.

Ska vi vara helt ärliga är Erik Hamrén skittråkig. Folk kritiserade Lagerbäcks introverta mediahantering men den var mer intressant än vad Hamréns diplomatiska standardrepliker någonsin kommer att bli. Det här var ändå hans modesta sätt att visa lite stake. ”Hörru Laul, släpp chipspåsen! Yo Ekwall, vänd dig om! Och titta på matchen så ska ni få se ren och skär taktiskt briljans.”

Hamrén har tystat många i och med den här matchen. Själv är jag väldigt imponerad över den taktiska disciplin svenskarna visade i dag. Egentligen är jag rätt glad över att laget gick till EM, det ska erkännas, men det var en tung förlust och den viktigaste anledningen var att Sverige brydde sig mer, trots allt.

På inkasten spelade Sverige svensk handbollsfotboll. Inte nog med att Elm faktiskt använde händerna då han kastade, utan där fanns också andra bekanta element för den som såg Bengans Boys under storhetstiden. Platsbytena, kombinationsspelet, den fullständiga kollen och kontrollen. Varje spelare tycktes kunna allting om sina motståndare. Jeffrey Bruma, supertalangen från Chelsea, blev till Jeffrey Bruma, 19 år och Heitingas frånvaro märktes.

Men Bruma är ändå talangfull. Om ni tittar på de trettio bästa lagen i världen, hur många 19-åriga mittbackar hittar ni i startelvan? Man upptäcker ganska snart att det inte finns så mycket att oroa sig för vad gäller den saken.

Mer oro kan man känna för Gregory van der Wiel som var grym i VM, på sin höjd hyfsad förra säsongen och samma sak denna. En sådan situation hade löst sig överallt annars på banan… Men det finns ingen konkurrens kring högerbacksplatsen. Startelvans sämste spelare är också den som är mest given i laget. Insatsen mot Sverige var rent utsagt bedrövlig och det oroar redan nu inför EM. En kommande snackis.

Utöver pengarna jag satte på Holland så tippade jag även att Huntelaar skulle göra minst två mål. De holländska spelarna sökte honom hela tiden och med normal utdelning hade han gjort i alla fall ett till, vilket för övrigt också de holländska spelarna var väldigt måna om. Ibland var det som om de spelade för min privatekonomi men ett nytt skyttekungsrekord i EM-kvalet var nog den egentliga drivkraften.

Holland förlorade mot ett disciplinerat hårt kämpande Sverige och det är bara att gratulera till EM-platsen. Allra mest applåder förtjänar Johan Elmander. Han spelade som man bara kan göra om man känner sig orättvist behandlad.

Erik Hamrén säger att i hans tanke slår Sverige både Finland och Holland. Visst, det vore säkert roligt för honom och det svenska folket, men det är också helt orealistiskt.
Efter Daniel Majstorovics katastrofala utveckling som fotbollsspelare det senaste året är nu Holland bättre på samtliga positioner. Inte bara det – på de allra flesta platserna har vi tre-fyra spelare som är bättre än svenskarna.
 
Erik Hamrén spelar ingen riskminimeringsfotboll och det låter bra när man hör det. Väl på planen syns det snabbt att Sverige helt utelämnat den enda ingrediens av världsklass man haft under varje framgångsrik era. Det svenska folket jublade högt över de nya tillsynes offensiva takterna.
 
Tills det var dags att åka till Holland förra hösten då.
 
Motsatsen till riskminimering visade sig vara riskmaximering. Till skillnad från matchen 2004, där Sverige effektivt förstörde de holländska uppspelen genom att ha en hårt pressande Mattias Jonson på högerkanten så visade man i kvalet inga destruktiva idéer. Hamrén och hans mannar försökte helt enkelt slå Holland i deras egen sport.
Sverige har genom sitt val av inriktning försatt sig i en svår situation. Antingen tar Hamrén ett steg tillbaka och låter sitt lag spela mer cyniskt, vilket vore kostsamt för stoltheten, eller också sätter han gasen i botten rakt in i betongväggen.
 
Oavsett vad så är det svenska landslaget chanslöst och kommer att vara det så länge man fortsätter skämmas över det man är bra på. Ett Sverige utan riskminimering är lite som om Lionel Messi bestämde sig för att bara använda högerfoten, eller om Robin Söderling skulle börja serva kamratligt.
 
***
 
Det som händer med Dulee Johnson är inget mindre än en tragedi. Killen behöver hjälp.
 
***
 
I Eredivisie så var det skrällarnas helg. Det mest väntade som hände var att AZ lyckades besegra VVV borta och man leder nu serien med fyra poäng efter att Twente mycket oväntat tappat en ledning mot Excelsior, Groningen besegrat Ajax och Feyenoord gjort en katastrofmatch mot ADO Den Haag.
 
Rasmus Elm blev utsedd till veckans spelare av Voetbal International och det känns väl befogat efter sex mål och tre assist på åtta matcher den här säsongen. I helgen blev det ännu en notering i målprotokollet.
 
Sämre går det för John Guidetti. Utöver straffarna har han inte gjort något mål på sina fyra första matcher i ligan. Ett sådant facit kan bara Olof Lundh, som ville ha med honom i landslagstruppen, och Guidetti själv vara nöjda med. Vad många Feyenoord-fans anbelangar så ser de hellre att den sävlige och talanglöse Guyon Fernandez får chansen igen – för att han gör mål från andra platser än straffpunkten.
 
Samtidigt bör det inte undanhållas att i 3-0-förlusten mot ADO Den Haag i helgen var det just Guidetti som var Feyenoords främsta hot framåt. Men målen måste också komma.
 
***
 
Brasilianske mittbacken Douglas från Twente ser ut att få holländskt medborgarskap till våren. Han kan mycket väl vara en kandidat till en mittbacksplats i landslaget. På sikt kan han ta över efter Joris Mathijsen och bli den nye Jaap Stam.
 
Folk kommer att gnälla över att Holland ”fuskvärvar” en spelare men ha då i åtanke att Douglas skaffat sig en holländsk flickvän med vem han har ett barn. Han pratar språket flytande och trivs som fisken i vattnet. Det finns inget hållbart argument till varför han inte skulle göra sig tillgänglig för det holländska landslaget.
 
***
 
Apropå Rasmus Elm. Agenten Patrick Mörk är sällan tyst av sig. Att vara agent är ett intensivt, tidskrävande yrke och när de tröga italienska klubbarna lägger sig i blir det nog inte mindre arbete. Mörk säger i dag följande till Algemeen Dagblad
 
”Intresset kring Rasmus är så stort att jag pratat med honom om det. Hans status är just nu väldigt hög och det är inte otroligt med en övergång nästa sommar. Förra sommaren ville klubbar från England och Italien ha honom. För Rasmus är det viktigt att han känner sig lika hemma i sin nya klubb som han gör nu i AZ.”
 
Mörk nämner inga namn på de intresserade klubbarna men tydliggör att det handlar om stora sådana. Vilket säkert är en del av en förhandlingsmetod också med AZ. Rasmus Elms kontrakt går ut 2013 och det är möjligt att AZ kommer att försöka sig på en Balazs Dzsudzsak-deal och ge Elm en högre lön i utbyte mot en kontraktsförlängning. Inte nödvändigtvis för att man hoppas behålla honom säsongen 12/13 utan för att höja hans marknadsvärde. Dessutom kan det säkert bli aktuellt att stanna kvar ifall nu AZ skulle vinna ligan och gå till Champions League.
 
***
 
Den här Mervan Celik… Spännande spelare. Heerenveen sägs nu vara intresserade av att värva honom ifall Assaidi drar i januari. Det vore nog en förnuftig värvning av den något problemtyngda gamla svenskklubben.
 
***
 
Maarten Stekelenburg missar alltså kvalmatcherna. Tur då att den holländska målvaktssituationen är väldigt mycket bättre än när han skadade sig senast, i början av kvalet till VM 2010. Michel Vorm och Tim Krul är båda framgångsrika i Premier League och redo att axla ansvaret. Men Van Marwijk lär sakna sin förstemålvakt oavsett.
 
”Han har antagligen hållit världsklassnivå ett ganska bra tag nu, men han är en snäll kille. Han borde vara mer av ett rövhål. Men han får aldrig panik och utstrålar självförtroende vilket hela laget suger upp”, säger förbundskapteten till VI.
 
 
***
 
Innan helgen hade Ricky van Wolfswinkel gjort mål i fem raka matcher för sitt Sporting, där målet mot Lazio i Europa League var en riktig läckerbit. Kul och för mig något oväntat att det går så bra där borta. Fortsätter han i samma stil har vi kanske att göra med en ny Jerrel Hasselbaink, som ju fick sitt genombrott i Portugal.

Jag lovade att jag skulle återkomma redan i går med reflektioner kring PSV – Ajax.

Som matchen blev är det inte möjligt. Det hände för mycket. 43 frisparkar fördelades mellan lagen, det är alltså nästan en varannan minut i en vanlig match. Det här var dock en ovanlig historia där matchuret tickade iväg till timmen spelad innan domare Kuipers blåste för halvtid.

Den huvudsakliga anledningen till de femton tilläggsminuterna var Przemyslaw Tytons kollision med Timothy Derijck. Den polske målvakten låg helt still i en kvart medan de båda lagens läkarteam mycket försiktigt försökte placera honom på en mer high tec-version av den vanliga sjukbåren.

Lyckligtvis verkar det nu bara röra sig om en hjärnskakning men lite obehagligt var det allt. Ett av de vanligaste sätten att dö på en fotbollsplan är annars sparkar och knän mot huvudet på utrusande målvakter. Mina tankar rusade genast bakåt i tiden till 1931 då 22-årige Celtic-målvakten John Thomson dog efter en kollision med Rangers anfallare Sam English. Det var också ganska precis 27 år sedan Erik Jongbloed, son till landslagsmålvakten Jan, dog av ett blixtnedslag när han vaktade DWS Amsterdams mål inför sin far.

Det är tufft att vara målvakt. Tur då för PSV att man i somras även värvade en tredjemålvakt i form av rutinerade hollandsmarockanen Khalid Sinouah, som tidigare haft en liknande roll i så väl AZ som Hamburg och Utrecht. Sinouah gjorde en bra match men fick släppa två bollar förbi sig.

För mellan alla avblåsningar spelades det fotboll också. Snabb, temporik sådan med många chanser åt båda håll. PSV var det bättre laget men Ajax visade mer spets framåt. Inhopparen Dimitry Bulykin, av mig dubbad till en av årets bästa värvningar, gjorde precis vad han skulle och fastställde slutresultatet 2-2, något Ajax lär vara nöjda med.

***

I Utrecht gjorde Alexander Gerndt sitt första mål i ett svenskmöte modell större. Såväl Marcus Nilsson som Johan Mårtensson spelade från start för Utrecht medan Samuel Armenteros gjorde en bra (men återigen mållös) insats för bortalaget Heracles. 2-2 känns som ett rättvist och okej resultat för båda lagen.

VM-kvalet fortsatte som väntat med dubbla segrar för Holland. San Marino fick det riktigt jobbigt, 11-0 blev det, och en ny favoritspelare bland de holländska fansen i form av Kevin Strootman som dessutom gjorde mål mot Finland i matchen därpå. Det gjorde också en annan framtidsman, Luuk de Jong. Framtiden ser ljus ut.

***

“Undrar vad herr simon tycker om El kabirs succe..”

Skitkul! Det ska bli väldigt intressant att följa honom i höst. Det stämmer också sågade både honom och Mjällby när han kom till Sverige, men det har jag minst sagt fått äta upp. Och det är jag rätt glad över att ha fått göra.

***

Att AZ skulle besegra Malmö kändes väldigt, väldigt väntat. AZ har bättre spelare på alla positioner, mer taktiskt intelligens och allmänt överlägsen teknik gentemot malmöiterna. Rikard Norling borde också få sig en känga. Hans lag försökte spela naivt och hantera tempot AZ i stället för att försöka diktera det själva. Mindre spel i backlinjen är nog också att rekommendera om MFF ska ta några poäng i gruppspelet.

***

Lika väntat var det att Lyon skulle spela defensivt, gnetigt och tråkigt mot Ajax publikfriande fotboll. Det var samma visa som vanligt med de franska lagen. Nio spelare bakom bollen och ett par snabba kontringsspelare som förväntas sköta alla offensiva försök, något de också lyckades bra med i den här matchen. För trots Ajax dominans var det ganska jämnt i målchanser.

***

Vinst för PSV och oavgjort för Twente gör veckans europacupspel till en framgång. Hittills denna säsong har det blivit femte flest koefficientpoäng av topp 10-nationerna (mest har England plockat, minst Italien) och vi får väl hoppas att de holländska lagen kan komma nära fjolårets fina notering.

***

Kul med Guidettis start i Feyenoord. Vi får se hur det kommer gå för honom, men räkna i alla fall med att han ganska omgående kommer få en startplats som han kan få behålla om han presterar. De Graafschap står för motståndet i morgon och vi får se om John finns med i elvan redan då. I dag är han på begravning i Sverige och missar sista träningen, något som kan vara till hans nackdel.

***

På söndag: PSV – Ajax. Återkommer då.